Bygglov
Att söka bygglov innebär olika steg. Här kan du läsa om av vad de olika stegen innebär:
1. Förbered dig
Ta reda på om du behöver bygglov för det du vill bygga, vad detaljplanen säger för ditt område och vad för underlag du måste lämna in. Använd gärna vår steg-för-steg guide för just det du vill bygga.
Vad ska du bygga?
Här är det dags att kontakta en arkitekt. Vi kan gärna hjälpa till för att ta fram bygglovs handlingar och alla info. som krävs.
2. Ansök via e-tjänst
Ansök om bygglov enkelt via kommunens e-tjänst eller mejla ansökan via ansöknings blanketten. När du väl har sökt kan du också följa ditt ärende genom att logga in med din e-legitimation. Korrekta ansökningshandlingar gör att vi kan behandla din ansökan eller anmälan snabbare.
Vi på Bostadslyftet kan gärna hjälpa till med ansökan.
3. BN:s granskning
När BN:s handlägger ditt ärende kontrollerar dom bland annat din ansökan eller anmälan mot eventuell detaljplan, kommunens översiktsplan och plan- och bygglagens bestämmelser om byggnadens utformning och placering.
I vissa ärenden behöver dom höra dina grannar eller andra myndigheter. Det kan till exempel handla om att din ansökan inte stämmer med detaljplanen, att du vill bygga utanför detaljplanerat område eller frågor om vatten och avlopp. Om dina grannar eller några myndigheter har synpunkter på din ansökan får du ta del av deras svar och får möjlighet att bemöta dem. Efter det tar dom ställning till om du kan få bygglov eller inte.
4. Beslut
När BN har granskat ärendet och fått in eventuella remissvar kan dom fatta beslut. Det är politikerna i byggnadsnämnden som beslutar om bygglov, men många beslut tas också på delegation. Det betyder att tjänstemännen på kommunen fattar beslut efter nämndens riktlinjer.
När beslutet är klart expedierar dom det och du får ta del av det. Om dina grannar har haft synpunkter på ditt ärende får även de ta del av beslutet och har möjlighet att överklaga. Övriga grannar får ett meddelande om att dom har fattat ett beslut.
Två vardagar efter dom expedierat beslutet publiceras en kungörelse i Post- och inrikestidningar, som Boverket ger ut.
5. Eventuellt överklagan
Man kan överklaga både avslag och positiva beslut. Om du vill överklaga ett beslut ska du skicka in en skrivelse till kommunen senast 21 dagar efter det att du har tagit del av beslutet. Om överklagan har kommit in i rätt tid skickar dom vidare den till Länsstyrelsen i Halland. Om din överklagan har kommit in försent får du ett beslut om att den avvisas.
I skrivelsen ska det framgå vilket beslut du överklagar genom att ange beslutsdatum och beslutsnummer, ärendets diarienummer och vilken fastighet beslutet gäller. Du ska också meddela varför du tycker att beslutet är felaktigt och hur du vill att det ska ändras. Uppge ditt namn, din adress och ett telefonnummer. Om du använder dig av ett ombud måste du skicka med en fullmakt.
6. Laga kraft
När ett beslut har fått laga kraft innebär det att beslutet inte längre kan överklagas, tiden för överklagande har alltså gått ut. Ett beslut som har överklagats får laga kraft först då sista instans har avgjort målet. Om ingen överklagar ett bygglovsbeslut får det laga kraft fyra veckor efter att det har kungjorts i Post- och inrikestidningar, samt tre veckor efter att alla som ska ta del av beslutet har tagit del av beslutet.
Giltighet för bygglov och startbesked vid anmälan
Ett bygglov gäller i fem år från det datum bygglovet fick laga kraft. För att lovet ska vara giltigt måste du dessutom börja byggarbetet inom två år från det att lovet fick laga kraft. Om du inte har börjat byggarbetet inom två år förfaller bygglovet och du får då ansöka på nytt.
Ett startbesked för en anmälan (till exempel en eldstad eller en komplementbyggnad) gäller i två år. Du måste börja och avsluta arbetet inom två år från att du fick startbesked.
7. Tekniskt samråd
Vid de flesta nybyggnationer och större tillbyggnader behöver vi ha ett så kallat tekniskt samråd tillsammans. Både byggherren och kontrollansvarig ska vara med på det tekniska samrådet.
Vid samrådet går vi igenom:
- arbetets planering och organisation
- förslag till kontrollplan och andra inlämnade handlingar
- hur identifiering av avfall och återanvända byggprodukter har gjorts
- behov av arbetsplatsbesök eller andra tillsynsåtgärder
- behov av ett färdigställandeskydd
- behov av utstakning
- behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked
- behov av ytterligare samråd
- krav på tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet
- slutsamråd och slutbesked.
Om samrådet gäller en rivningsåtgärd går dom även igenom hur eventuellt farligt avfall har inventerats.
Stora byggprojekt kan behöva flera tekniska samråd och att dom diskuterar delar av projekteringen i ett tidigt skede.
Vid enklare byggen, till exempel uterum och installation av eldstad, behövs inget tekniskt samråd för att du ska få startbesked. Då får du skriftligt reda på vilka handlingar du behöver lämna in för att få startbesked.
8. Startbesked
När du har fått ett startbesked får du börja bygga. Startbeskedet får du när kontrollplanen är godkänd och du har lämnat in alla handlingar som behövs för startbeskedet.
Om du vill göra ändringar i utformningen av din byggnation efter att du fått bygglov eller startbesked, så behöver du stämma av dessa med bygglovsavdelningen innan du gör ändringarna.
9. Arbetsplatsbesök
Vid de flesta nybyggnationer och större tillbyggnader gör dom minst ett arbetsplatsbesök under byggtiden. Vid besöket tittar dom bland annat på hur bygget följer bygglovet och kontrollplanen. Din kontrollansvarige ska vara med vid besöket.
Vid enklare byggen, som till exempel växthus eller mindre tillbyggnader, behövs inget arbetsplatsbesök.
10. Slutsamråd
När bygget håller på att bli färdigt meddelar du dom på kommunen och dom håller ett slutsamråd, oftast på byggarbetsplatsen. Byggherren, kontrollansvarig och representanter från kommunen ska vara med på mötet. Vid samrådet går vi bland annat igenom om bygget följer kontrollplanen, att eventuella villkor i startbeskedet är uppfyllda och om det har skett några avvikelser.
Vid enklare byggen, som till exempel växthus eller mindre tillbyggnader, behövs inget slutsamråd.
11. Slutbesked
Innan du flyttar in eller börjar använda din byggnad behöver du få ett slutbesked från kommunen. Du får slutbesked när du som byggherre har visat att alla krav som gäller för bygget enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte haft anledning att ingripa. Det är du som byggherre som begär att få ett slutbesked.
Om kommunen inte kan ge slutbesked
Vid mindre brister kan byggnadsnämnden ge slutbesked med anmärkning. Om bristerna är större kan byggnadsnämnden ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked, som är beroende av att bristen rättas till eller att en viss kontroll som behöver göras i ett senare skede utförs.